En liten klagovisa

IMG_1068

Jag måste säga att det gått ganska uselt med träningen på sistone. Först en låååååång period med förkylningar och allmänt skrutt och de senaste veckorna har jag haft mer besvär med ryggen igen men även med en axel och Tietzies-värk vid bröstbenet. Så. Himla. Tråkigt. Värk är min absolut största motivationsförstörare. MEN! Jag har tagit tag i det här och bokat tid hos en naprapat på torsdag. Han jobbar även lite på PT-stället där jag tränar så han och PT Erik kan slå sina kloka huvuden ihop vid behov. Hoppas på det här nu! Jag har några problemområden som återkommande ger mig huvudbry som jag tänkte att han ska  få hjälpa mig med; övergång bröst- och ländrygg  samt allra längst ner i ländryggen. Idag har jag varit och tränat med Erik. Det funkade okej men vi fick anpassa mycket efter dagsform. Att jag inte tränat särskilt mycket alls på sistone pga taskig motivation och värk har ju bara gjort allt värre. Note to self: gå till gymet ändå.

Jag som tänkte att jag skulle vara i lite form till Blodomloppet som vi ska springa med jobbet. Jag lär väl få hasa fram. Och så vill jag ju ut och rida stor häst med Sanna i maj men om inte det här blir mycket bättre snart så är det i fara. Det vore så kul om det kunde funka! Goals, goals..

Men mitt i allt det här får vi inte glömma att det ibland gått riktigt bra med träningen också. Till exempel körde vi knäböj med skivstång för några veckor sedan. 35 kg och det gick bra. Mitt tidigare rekord var 25 kg. Och härom veckan sprang jag 10 minuter på löpbandet utan att konditionen var det som satte stopp, fick stanna pga ryggen. Men det var kul att känna att det kan kännas ganska lätt, om så bara för en liten stund.

Annonser

Skivstång

IMG_0943

IMG_0941

Tjoho, godkänt på tekniken med 20-kilosstången och jag klarade 25 kilo utan problem. Nu ”får” jag köra själv med stången på gymet utan extra vikt. Roligt när det går framåt! Erik var snäll och filmade. Det är så himla bra att få se själv hur det ser ut. Förutom squats med stång blev det split squats från en liten höjd (6 kg vardera handen), korsdrag (haha, säger man så?) i cable cross liggandes på lutande bänk för musklerna mellan skulderbladen (bra kontakt!) och lastdrag i cable cross. Galet bra pass som vanligt!

Innan vi startade med styrkan gick vi igenom några bra uppmjukningsövningar för min stela vänsterhöft/ljumske. Har testat en av dem nu på kvällen där man ställer sig i position som när man ska stretcha höftböjaren och samtidigt roterar ryggen med armarna lyfta, åt motsatt håll. I den andra sitter man med ena benet rakt fram och det andra med knä och fot i golvet (inåtroterad i höften). Överkroppen ska vara rakt uppåt. Jag lutade som tornet i Pisa när vi testade på vänster sida. Höger var mycket bättre. Utvecklingspotential.

Nu har det faktiskt hänt grejer

Jag har jobbat massor med min rörlighet i ryggen under det senaste halvåret, men framför allt under hösten. Främst är det bakåtböjningar jag haft på agendan och det ger så sakteliga resultat. Igår satt jag och sorterade bland gamla bilder i datorn och hittade något intressant.

P1030552

En ett år gammal bild på mig själv i en squat. Väldigt stel rygg och nacke. Och kettle bellen i ett påfrestande läge för ryggen.

IMG_0767 (1)

Och så bad jag Klas ta en bild idag när jag kom hem från PT-träningen. Ser ni skillnaden? Ryggen och nacken, mycket mer rörlighet. Och visst är jag inte fullt lika mager om armarna och överkroppen? Jag har lagt på mig 5-6 kilo i vikt i år. Tjoho!

Känns så bra. Stolt över mig själv faktiskt. Jag skulle inte gå så långt som att säga att jag är rörlig i ryggen, men det är åtminstone bra mycket bättre än det har varit!

Saknar och längtar

IMG_5255

Tusan också vad jag saknar att vara igång med träningen. Förra året var mitt bästa någonsin rent fysiskt. Jag kom igång jättebra med träningen, höll igång i närmare nio månader regelbundet (tre gånger per vecka) och det var så himla kul. Jag mådde bra, hade inte alls lika ont som jag brukade och jag kände mig stark och trivdes bättre med min kropp än vad jag gjort på väldigt länge. Inte så konstigt, den fungerade ju bättre än på väldigt länge! Det var sällan jobbigt att cykla till gymet efter jobbet, och kändes det motigt så gick det alltid över när jag kom dit och körde igång. DIT vill jag tillbaka! Vad hände då? Vad var det som fick mig att tappa allt det här? Jag fick plötsligt ryggskott, och det ville inte ge med sig. Det ledde till att det inte alls var lika kul att träna, och jag tog allt längre uppehåll. Smärta är min främsta glädjedödare när det gäller träning. Frånvaro från smärta är min största vinst.

I somras trodde jag att jag var nära att hitta ”det” igen. Det där go:et, suget efter träningen. Så blev jag sjuk. En envis jäkla förkylning. Sen blev det så tungt med allt som hade med kondition att göra och min blod- och järnbrist upptäcktes. Sedan dess har jag velat vila kroppen och fokusera på att ta fylla på järn. Det gick väl sådär, då det visade sig att min mage inte tål järntabletterna för fem öre. I förrgår fick jag till slut min första dos intravenöst järn. Jag fick även hem nya träningskläder som jag beställt och de satt ju som en smäck. Nu är jag sugen på att dra igång igen! Vill träna och känna mig stark. Åh den känslan, come to mama.

Lyckan och svetten

Idag tog jag med mig mamma till träningen för veckans andra pass. Två pass på en vecka, det var längesedan! Det har gått så himla bra och varit så roligt båda gångerna att jag varit alldeles hög på endorfiner när jag gått därifrån. Trots halverad dos smärtlindring sedan ett par veckor tillbaka har jag inte fått mer ont och bara det gör mig peppad till tusen! De båda passen har varit väldigt lika (nästintill identiska) i upplägg men idag brassade jag på lite mer vikt. Kommer ha ännu mer träningsvärk imorgon.. Jag började båda passen med att springa på löpbandet. Tror ni jag blev nöjd när det gick mycket lättare än förväntat? 🙂 Uppskattningsvis omkring 7 min/km i snitt. Note to self: försök öka tiden nästa gång, det är snart dags för nästa I´m a runner-lopp (slutet av juli). Fortsatte med rumpa och axlar för att sedan avsluta med rygg.  Idag hade jag turen att bli bjuden på middag efter träningen också. Mamma hade lagat supergod köttfärssås (gjord på kött från mosters djur) och spaghetti, tack för det!

Det blir ett bildlöst inlägg den här gången, men jag kan tala om att hade jag slängt upp en bild hade det varit på ett knallrött ansikte och en svettig kalufs. Nu rostade mackor i soffan och sen ska jag faktiskt krypa till kojs. Natti!