När ska det börja funka?

Akademiska sjukhuset.  Uppsala. Fasad huvudentrén, ingång 70. Pressbild.

Tänk att jag har jobbat där, i det där huset, på det där sjukhuset. Det känns som en evighet sedan. Som i en helt annan värld. Där jag inte trivdes särskilt bra men där jag hade roliga och trevliga kollegor som jag ska träffa igen nästa fredag. Fullt ös hela tiden, trolleri på hög nivå med de berömda knäna och inte hade jag någon koll på hur det funkar ”på andra sidan” där jag jobbar nu. Jag kan tala om att det där berömda trolleriet med knäna är än mer välanvänt där jag jobbar nu. Man blir en fena på att lösa omöjliga uppgifter, ungefär varje dag. Det var betydligt lättare på många sätt inom de där fyra väggarna. Men jag har fantastiska kollegor och mitt i allt bök och stök så har vi rätt kul ihop på jobbet. Men ibland rinner det över..

Efter en dag på jobbet som slutade med två timmars övertid på grund av en utebliven rapport från sjukhuset gällande en patient som skrevs ut (och jag har en hel A4-sida med ”to do” gällande samma patient under morgondagen) fick det här bli denna veckas throwback thursday.  Jag blir så trött. Alltid samma visa. Jag kan räkna antalet smärtfria utskrivningar/hemgångar på ena handens fingrar känns det som. Konstant ångest inför att någon ska komma hem. Den ständiga känslan av att behöva ligga på och tjata om att få information, dubbelkolla att allt är ordnat..för är det inte i ordning blir det ett helvete för oss som ska ta emot hemma. Och de som jobbar där har sällan (precis som jag själv) någon koll på hur det funkar utanför sjukhuset. Fick veta att en f.d. kollega som idag jobbar samma typ av verksamhet av jag också hade fått jobba över idag (en och en halv timme för hennes del) av just samma orsak. Det är inte okej någonstans. ”Jag kan inte rodda mer i det här nu, för nu slutar jag” sa sköterskan på sjukhuset. Din uteblivna rapport leder till flera timmars onödigt jobb för mig både igår och idag, tänkte jag. Imorgon ska jag skriva en avvikelserapport. Igen. Om jag hinner.

Dagens positiva: jag hann (lyckades fixa en lucka till att) äntligen delegera två personal för att ge insulin. Det har vi försökt få till i månader. Klapp på axeln och hurra för det! OCH, vi har fått nya hyllor på kontoret. Jippikayey!

Annonser