Ibland blir jag sugen på en liten räka

P1050818

Tänk att det är hela tre år sedan vi hade en kattunge hemma! Här är Jaspis som vi åkte och hämtade en fredag efter jobbet när hon och syrran hittats utomhus. Jaspis bodde bara hos oss i någon vecka innan Samvetet återfann mamma katt och hela den lilla familjen kunde återförenas. Hon var livrädd och supergosig på samma gång och hade ett minne som en guldfisk. Från att ha legat på rygg i famnen och kurrat som en hel tiger till att, fem sekunder senare när man slutat klappa henne och skulle lyfta upp henne, förvandlas till en fräsande spottkobra. Hon var söt den lilla räkan. Skulle kunna tänka mig en liten snart. Fast bara som jourhem.

bosse1

DSC00675

Ett par-tre år tidigare var vi jourhem åt spottkobrorna Bosse (svart/vit) och Börje (svart). Börje bor med sina stora ögon och sin pussmun hos min mamma. Han törs komma fram och säga hej när mamma är hemma, men när vi är kattvakt vill han inte se röken av oss otäcka tvåbeningar. Men han ligger i mammas knä och är trygg med henne och det är huvudsaken! Bosse hade vi hos oss i ungefär ett år och jag kan fortfarande sakna honom och tycka att det var himla synd att han inte kunde stanna. Gölliga Bo.

DSC00598

Och så får vi inte glömma Chaplinson. Ja honom var jag ju faktiskt jourhem åt från början och vi vet ju alla hur det slutade ♥

Annonser

Katterna har fått sysslingar

Min kusin har blivit jourhemsmatte till två kattjejer via Samvetet. De flyttade in för en dryg vecka sedan och jag fick träffa dem i torsdags. När jag kom dit trodde jag knappt att det fanns några katter i lägenheten för de syntes inte till. Det är jag i och för sig van vid eftersom våra små fegtroll gör likadant när någon ringer på dörren.

IMG_2560Ganska snart smög sig den ena fram, hon tittade nyfiket på håll. Lekte lite med en skramlande pälsmus som jag tagit med. Gulligulli.

IMG_2574Den andra raringen bodde i köket under en kartong. En liten gumma med stora ögon som lyste i mörkret, rädd för oss. Här har vi precis lyft på kartongen för att ge henne en något öppnare plats att ligga på, där man successivt kan närma sig henne lite smidigare. Hon hade kurat i lådan i flera dagar, och nånstans måste man ju börja. En stol med en filt över blev perfekt. Då kan man bit för bit flytta filten och lite lättare nå henne för att vänja vid klappar och sällskap.

IMG_2573Ganska snart hade nyfikna katten med pälsmusen tinat upp och vi blev kompisar. Jag fick lyfta och gosa. Och tro mig, den här tjejan kan spinna. Högt och ljudligt. Så otroligt söt. Jag missade en buss för att hon var så rar att klappa på. Välkomna Yana och Neva, jag gillar er! Och tack Sofia för trevligt sällskap och god middag, det gör vi om snart!