Oväntad vändning

Vi åkte till Bosse och Malin för att hämta hästskit igår. Ett helt släp skulle vi ha. Varken mer eller mindre. Det är som en cirkus att komma till Heden, helt underbart med alla djur. Hundarna blir alldeles bananas, de är överallt. Jag var taggad för ett träningspass med grepen men Malin hade andra planer. Här skulle ridas.

P1070288P1070298Jag försökte protestera, men Malin tog helt sonika och sadlade hästarna och langade upp mig på Nadine. Jag var skitnervös. ”Håll dig bakom Lova bara så går det bra. Stannar hon så stannar Nadine.” Vi skrittade iväg. Det gick fint! Efter bara en liten stund kände jag mig faktiskt inte nervös alls. ”Vill du trava?!” Eh…ja vi kan prova. Det gick också fint. Min första tanke var att sitta ner eftersom jag antagligen inte skulle komma ihåg hur man rider lätt. Det visade sig komma väldigt naturligt att rida lätt, det blev väldigt tydligt också – mycket lättare än på islänningarna vi skumpade runt på i somras eftersom Nadine tar så stora steg. Hon är ju gammal travbrud. Första travsvängen blev ganska kort, men sen höll vi i lite längre och DET  VAR SÅ ROLIGT!!  Men jag vågade inte galoppera den här gången..

IMG_1342Jag måste nog rida lite oftare för jag har gått runt och varit glad i två dagar nu. Underbart. Så glad att mina protester ignorerades. Och hästskiten? Den lastade Klas och Bosse medan vi var ute och red. Så himla praktiskt det här.

Annonser

På besök hos Lundströms hundar..och katter, hästar, höns tuppar, marsvin, kaniner och ödla

Ja igår åkte vi på utflykt till Lundströms zoo. Bättre sätt att spendera sin lördageftermiddag finns inte om man som jag är tokig i djur. Hade jag varit barn hade jag nog velat flytta in, alternativt velat åka på läger på sommarloven. På Heden, mitt i skogen, bor Malin och Bosse med alla djuren. Anledningen till vårt besök igår var att de fått hem två vackra hästar. En mor och en dotter som omhändertagits och haft turen att finna ett hem hos dessa underbara människor. Malin kommer säkert att berätta om hästarna och deras historia på sin blogg framöver, men just nu har de fullt upp att komma i ordning med allt nytt.

IMG_8214
Vi började med att hälsa på hästarna. Vackra, fina hästarna. Mjuka mular och den mysiga doften. Det är synd att jag så sällan umgås med hästar, för jag blir lite feg. De är ju så stora, och jag har respekt för dem. Men det var härligt att få klappa lite och mata med morötter. Vi tog en skogpromenad med flickorna som fick beta och sträcka på benen.

IMG_8211

P1030603

Hundarna mötte oss i hallen när vi kom in efter skogspromenaden. Massor av hundar, den ena gladare än dem andra. ”Heeeeej! Välkomna till oss.” ”Kolla jag har fått ett tuggben.” Kolla jag kan tugga på din arm!” Åh jag vill pussa dej i ansiktet, guva mysigt” ”Titta på mej´rå, jag är jättefin och har fått lång päls” ”Jag är sååå glad att ni är här! Kolla vad stor jag blivit sedan sist.” Underbart! Det var hundar överallt. Tyvärr har jag ingen bild av dem (det hade bara blivit ett virrvarr av svansar och öron som for omkring).

När vi klarat oss förbi flocken av hundar tog vi oss in i köket för att fika. Där väntade katterna. Gulliga, fina katterna. P1030604

”Välkomna” sa Vilse. ”Jag har gjort fika till er. Kokat kaffe och bakat bullar. Ni vill väl ha kaffe?”

P1030612

Alfons var mest intresserad av bullarna. Och pappret under bullarna. Och allt annat också för den delen. Full fart.

P1030619

Syrran Smilla busade under bordet och for runt som ett skållat troll. Fröken Nemi (som vi inte lyckades få något bra foto på) höll sig på sin kant och betraktade spektaklet på avstånd.

P1030626

Hönorna (och tupparna) var bara ägg när vi var här sist. Då hörde vi dem pipa inuti sina vita hyddor och de kläcktes under natten efter att vi åkt därifrån. De har blivit jättestora! Har ingen bild på just den skocken som kläcktes då, men de här brudarna (och grabbarna?) fastnade på bild. De är några veckor yngre, också jättestora och har både buskiga polisonger och fjädertofflor på  fötterna. Så fina! De väntar på ett fint hönshus att flytta in i.

När vi kom hem framåt kvällen kändes plötsligt vår skock katter inte så stor. Perspektiv på tillvaron!