Dripp dropp

IMG_8315

Brr. Jag känner mig lite ruggig här i soffan där jag slagit mig ner med en kopp te och (såklart) Malva i knät. Det har regnat halva eftermiddagen och jag tycker lite synd om alla som springer Blodomloppet idag. Det blir nog inte så mycket picknickande efteråt skulle jag tro..Nu ska jag påbörja ett nytt virkprojekt innan det är dags att laga middag. Jag visar sen om det blir bra!

..och nä, bilden är inte från idag. Jag tänkte jag skulle låtsas, men ser nu att de kala träden avslöjar mig. Jag får fram stämningen i alla fall! 

Woho, jag kom på 4395:e plats!

IMG_7337

Vilken jäkla seger! Haha.. Gårdagens Blodomlopp, shit vad kul det var ändå. Jag är riktigt glad att jag anmälde mig även fast det kändes som ren idioti under dagen. Träningsvärken efter PT-passet i måndags var något av det värsta jag upplevt och att köra 5 kilometer på det när jag inte är van var kanske inte den bästa planen. Men, det gick bra och även om benen kändes tunga kom jag i mål på beräknad tid 40,07 minuter vilket är helt ok för att vara jag. Snitt på 8,01 min/km Det finns gott om utvecklingspotential, det gillar jag!

Första kilometrarna gick bra, men det var ju lätt uppförsbacke nästan hela vägen. Psykiskt utmanande. Vända på loppet? Sen kom vätskekontrollen och gud vad gott det var med några munnar vatten! Vätskekontrollen följdes av en lång backe nedför och jag kände mig oövervinnelig. Tills backen var slut. Sen blev det jobbigt igen men jag kämpade på. Jag önskar att jag kunde skylla min (i ärlighetens namn inte särskilt bra) sluttid på att det var trångt i spåret, men jag tyckte inte det var så farligt faktiskt. Vid fyra kilometer fick jag lite extra energi av några söta barn som high five:ade passerande löpare och så var det strax dags för sluttampen. Jag laddade med gång innan jag kom in på Studenternas. Precis innan jag skulle in genom grindarna fick jag Happy med Pharrell Williams i öronen. Perfekt med en gladlåt till spurten!

Hällde mi mig ett glas saft innan jag gick för att käka medhavd picnic tillsammans med Klas och hans kollegor. Skulle även gå och hänga med kollegorna på min förra arbetsplats som jag träffade, men drabbades av HAS (heavy ass syndrome) och fastnade på min plätt.

Min Blodomloppetkarriär går i alla fall spikrakt uppåt:

2012: Anmäld men hade så ont i ljumsken att jag fick avstå. Kunde inte ens komma på picnicen efteråt för jag skulle varken ha kunnat ta mig ner till, eller upp från gräset.

2013: Anmäld för att gå 5 km, även detta på grund av ovan nämnda ljumske. Lackade ur efter nån kilometer och sprang på ren vilja kanske halva loppet.

2014: Anmäld för att jogga 5 km, och joggade i mål. Tjoho!

På söndag är det I´m a runner-loppet. Vad har jag gett mig in på? Betydigt backigare, och betydligt färre deltagare. Antagligen är alla tokvältränade också. Men som sagt, att komma sist är också en bedrift och the only way is up! Ni kommer väl på söndag och gör mig sällskap? Anmäl här. 

Blodomlopp eller inte blodomlopp..?

IMG_7259

Vi skulle ju springa Blodomloppet med jobbet på tidag, men så fick jag veta i veckan att vi inte var anmälda…Snopet. Jag har ju laddat ända sedan i höstas och var taggad fast jag inte är i så bra form som jag hoppats. Funderar på att försöka efteranmäla mig för att ändå få vara med. Känns som att det vore kul att ta mig runt den där rundan när jag ändå haft tanken på det så länge. Plus att Blodomloppet känns som ett väldigt lagom lopp för mig där jag kan gömma mig i klungan och är säker på att inte komma lufsandes sist av alla i mål. En test inför I´m a runner-loppet. Jag ska fundera till imorgon.

När man vill, men inte får..

P1160035

I morse snöade det (sluta nu!) och jag kände mig sjuk. Frusen och ynklig. Jag tog bussen till jobbet och fick springa för att hinna med, och det kändes så lätt i benen trots sjukdom. Idag har jag varit sugen på att knyta på mig skorna och ta en runda, men jag känner mig inte hundra eller ens sjuttio så jag får vackert låta bli. Nu är jag i alla fall anmäld till Blodomloppet med jobbet och det ska bli så roligt! Så snart förkylningen packat sin väska och dragit (det får gärna ske nu på en gång) sätter jag igång med träningen inför loppet!

Försiktigt optimistisk

Än så länge verkar de göra sitt jobb, övningarna från sjukgymnasten. Hurra sådär lite försiktigt. Jag har fått två rörlighetsövningar. En för baksidan av höger lår, och en för framsidan av vänster lår eller egentligen ljumsken. Det har faktiskt blivit bättre!! Vad jag förstår så tror han att det är en instabilitet i bäckenområdet som från början har orsakat snedbelastningen och till slut snedheten. Typ så. Vi får se vart det här leder. Imorgon ska vi hänga i gymet och testa lite övningar. Gymet ja, det var ju ett tag sedan…

P1160045

Nu sitter det förresten en anmälningslista till Blodomloppet på kylskåpet i fikarummet på jobbet. Förra året kunde jag inte springa vid den här tiden så jag anmälde mig till att gå. Det ska jag aldrig i helvitti göra om för oj så frustrerande det var. Folk som vankade i sidled fem stycken i bredd så man inte kom nån vart. Till slut lackade jag ur och började springa. Inte för att jag kom framåt så mycket snabbare men det var tusan så mycket roligare. I år kan jag inte helller springa den här tiden på året, men jag tänker att det får ge med sig och imorgon ska jag anmäla mig till att jogga 5 kilometer. Funkar det inte får jag väl gå. Eller inte.