Prosit

Egentligen älskar jag att nysa. Det är skönt på något sätt. De senaste åren har dock nysningar endast varit obehagliga och ångestladdade eftersom jag haft så ont kring bröstbenet. Det har till och med varit så illa att om jag, gud förbjude, råkat nysa så har armarna domnat bort av smärtan. Alltså har jag gjort allt för att inte nysa. Att hålla för näsan och intensivt trycka på den lilla strängen mellan näsborrarna funkar riktigt bra kan jag tala om.

Så idag, för någon halvtimme sedan kände jag det där otäcka pirret i näsan och försökte hejda nysningen. Det gick inte! Jag skulle bli tvungen att nysa…oh no, oh no. Nu kommer det.. Det gjorde inte så ont! Nästan inte alls faktiskt. Jag firade genom att nysa en tjugo, trettio gånger på raken. Varenda liten nysning som jag kvävt på sistone verkade vilja komma ut. Det killade till och med i halsen, brukar det göra det? Nu har det tack och lov lugnat ner sig. Trodde aldrig det skulle ta slut. Attjo, attjo, attjo prosit!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s