Man får ju skämmas

Imorgon var det tänkt att jag skulle till naprapaten på återbesök. Det besöket har skjutits upp en vecka på mitt initiativ. Anledning? Min förfärligt dåliga träningsdisciplin de senaste veckorna. Jag var hos honom och fick ett personligt träningsprogram för ungefär tre veckor sedan. Fram till imorron var det meningen att jag skulle ha genomfört programmet tre gånger i veckan. Verkligheten ser något annorlunda ut. En (EN!!) gång har jag varit på gymet och kört hela programmet. Tre gånger har jag gjort delar av det hemma (allt går ju inte att göra). Nej, jag kunde helt enkelt inte gå dit och erkänna min svaghet. Det känns bättre att kunna säga att i början gick det faktiskt inte bra, men den senaste veckan har jag varit på gymet tre gånger!

Igår var jag som sagt ute och joggade i duggregnet. Var ordentligt blöt när jag kom in, men också väldigt nöjd. Det är inte bara styrketräningen som fått stryka på foten de senaste veckorna utan även min träning inför Vårruset har blivit lidande. Någon gång har jag varit ute, jag tror det var förra veckan, och då kom jag hem tröttare än tröttast och tänkte att ”nu ger jag upp”. Igår struntade jag i alla tider som ska hållas enligt mitt program, och sprang (nåja, lunkade) lite på måfå. Ingen förutbestämd väg. Det var mycket enklare så. Jag slapp hålla koll på klockan för att veta när jag skulle gå eller jogga, och jag slapp tänka ”ånej, jag har jättelångt kvar” för jag visste ju inte vart jag skulle. Skönt faktiskt. Sen är det ju så att intervallträningen behövs, men ibland är det skönt att bara strunta i allt och jogga tills man tröttnar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s